Det Nya Utefolket

Från naturnära kollektiv till adrenalinstinna subkulturer, skogen har alltid funnits som ett alternativ för de som inte vill anpassa sig.     Sex, droger och klättring. På 70-talet fanns det i den amerikanska nationalparken Yosemite en mytomspunnen subkultur. Bland bergen gick det att leva ett liv centrerat kring klättring, men här skapade man också egna regler för sig själva och naturen. Allt var dessutom på liv och död eftersom man tänjde på gränserna för vad som var möjligt inom klättring. Enligt Lynn Hill som räknas som en av världens mest kända klättrare handlade livsvalet om att bryta normer och få bestämma själv hur man ville leva, men också om att hitta en plats där man passade in. -Jag identifierade mig mycket med dom frigörande rörelser som fanns då. För mig var klättring bara ytterligare ett sätt att uttrycka att alla människor är olika på.Lynn Hill började åka till Yosemite redan som tonåring. Hon minns hur bergen kallade och hur på lektioner på högstadiet satt och skissade berg på lektionerna.

Det går att komma vidare i livet med hjälp av naturen. Det Nya Utefolket om att dra till skogs för att få frid i själen, men också om att använda naturen som ett verktyg i professionell terapi. I den amerikanska delstaten Utah finns en privatskola där naturen används som terapi. Skolan heter Waypoint Academy och här går tonårspojkar med ångest. En del av pojkarna hamnar här av fri vilja, andra blir gonade -tvingade att hoppa in i en bil, åka till en flygplats och sen resa hundratals mil utan att veta vart de är på väg. "Kidnappningen" arrangeras av föräldrarna, men det är inte föräldrarna som åker med. Det Nya Utefolket har träffat Tommy,16 år, från Seattle som blev goonad och hamnade på skolan. -Det tog två månader innan jag kom ut ur mitt skal av förvirring och depression, säger Tommy som berättar att han stängde in sig och vägrade gå till skolan innan han hamnade i Utah. Enligt Waypoint Academys rektor Mike Bullock är naturen den bästa terapin. Han har tagit patent på en egen terapiform och varje vecka u

På Manhattan finns en klubb för äventyrare. För att få bli medlem måste man upptäcka något nytt och bidra till en fördjupad kunskap om universum. Astronauten Neal Armstrong har varit medlem, men också Roy Chapman Anderson som släpade hem dinosaurieägg från Gobiöknen på 20-talets och som filmerna om Indiana Jones är baserad på. Explorers Club som startades redan 1905 stoltserar med en rad medlemmar som varit först först på Nordpolen, på Sydpolen, på Mount Everest och på månen. Det är lätt att tro att Explorers Club bara är en institution som värnar om 1900-talets största upptäckare, men klubben fokuserar på framtiden och varje år genomförs 600 expeditioner. Explorers Club var länge en mansklubb och det var inte förrän 1981 som kvinnor fick bli medlemmar. Länge fanns det nämligen enligt en idé om att en äventyrare skulle vara en matcho Indiana Jones-typ. Det Nya Utefolket har träffat undervattensarkeologen Kristin Romey som just nu är projektledare för en expedition i Kirgiztan.-Det finns fördelar med att va

Storstadsbor hänger numera yxor på väggen, bär vandringskängor under shoppingrundor och drömmer om glamorös camping. För samtidens friluftshipster är estetiken nästan lika viktig som upplevelsen. Idag går det att känna sig om en äventyrare i en storstad. Frilufsbutikerna breder ut sig i shoppingkvarteren och kaféer serverar kaffe i vandringvänliga plåtmuggar. I stadsdelen Williamsburg i New York finns ett Bed and Breakfast som heter Urban Cowboy och där kan man bo i en timmerstuga som ser ut att tillhöra guldgrävare från 1800-talet. Till Urban Cowboy söker sig trendsuktande människor från hela världen, men också New Yorkbor som vill komma bort från storstaden. Möjligheten att stänga ute den urbana miljön lockar, men också estetiken. -En del ser ut som om dom skulle vara på en bergsexpedition. Naturen representerar frihet och idag gör unga människor vad som helst för att känna samhörighet med naturen, säger Lyon Porter som driver Urban Cowboy.Kring det moderna frilufsandet har det uppstått både en subkultur