Studio Axess

Alfred Nobel och hans livsverk är välbekanta för allmänheten. Färre känner till fadern Immaunel och bröderna Ludvig och Roberts öden och äventyr i Tsarryssland. Tack vare en unik tillgång till outnyttjat arkivmaterial tar författaren Bengt Jangfeldt med läsaren på en fascinerade resa från St Petersburg till Kaukasus. Företagsimperier byggs upp – förloras – och återuppstår. Starkast förblir dock banden till varandra. Samtalet leds av Erik Thyselius. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med tanke på hur stora resurser som satsas på högre utbildning och forskning i Sverige är resultaten otillfredsställande. Det menar professor Fredrik Sjöholm, ny chef för Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vissa miljöer är mycket bra men signalerna om brister har blivit så många att de inte kan negligeras. Arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. En stor del av forskningen håller inte måttet. Ett skäl är att politiken har premierat kvantitet på kvalitetens bekostnad, men det handlar också om ointresse för uppföljning och utvärdering. Samtalet med programledaren PJ Anders Linder tar också upp också upp hur Sjöholms eget expertområde, globaliseringen, påverkas av covid-19-pandemin och av Kinas snabbt växande betydelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den nya pandemilagen ger rege­ringen mycket stora befogenheter: att förbjuda politiska möten, gudstjänster och föreställningar med publik; att stänga restauranger och butiker; att införa vistelseförbud i offentliga miljöer. Om alla möjligheter utnyttjas fullt ut blir resultatet mycket likt det undantagstillstånd som saknas i grundlagen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emilia Fogelklou (1878–1972) är en särpräglad, djupt imponerande och orättvist förbisedd svensk författare. Hennes vetgiriga, nyfikenhetsdrivna författarskap spänner över skilda genrer. Hon är en pionjär inom religionspsykologisk forskning och en rese som existensfilosofisk betraktare. Hon har skrivit mäktiga levnadsteckningar över Birgitta, Franciscus och William Penn samt inte minst kväkaren James Nayler.Hennes sjävbiografiska romantrilogi Arnold (1944), Barhuvad (1950) och Resfärdig (1954) tillhör den svenskspråkiga memoarlitteraturens yppersta verk.Ulrika Knutson, journalist och författare, samtalar med Peter Luthersson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi möter morgondagens teknik via gårdagens tankar:Kan mänskligheten verkligen förbättra sig med vetenskapens och teknikens hjälp? Eller är det bara något vi inbillar oss?Ingrid Dunér berättar om ämnet för sin avhandling, om evolutionsbiologen Julian Huxley och hans idéer om självmedveten evolution. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik Kullberg är journalist och författare. I "Kriget mot skönheten" beskriver han hur vårdslöst svenska myndigheter har handskats med vårt gemensamma byggnadshistoriska kulturarv. Rivningarna slutade inte på 1970-talet utan har fortsatt in i vår tid. Vad Kullberg upptäcker under sin resa genom Sverige är att det som ersätter det gamla och vackra ofta är fantasilöst, enformigt och kargt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I säsongspremiären av Panelen diskuterar Karin Svanborg-Sjövall, Erik Hörstadius och Susanna Kierkegaard Moderaternas nya giv om arbetskraftsinvandringen, kritiken mot Ursula von der Leyen och EU:s vaccinstrategi samt socialdemokraternas varningar för att 1930-talet är på väg att göra comeback i svensk politik. Programledare: Erik Thyselius. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka bilder använder vi när vi talar? Gudrun Olsson är professor i psykologi och har skrivit en omfattande bok om språkets metaforer. Vi ges exempel på vad en metafor kan vara genom Aristoteles, Tranströmer och Lena Andersson. Och på vilket sätt kan metaforer fungera bra i terapisamtal? Gudrun Olsson samtalar med Katarina O'Nils Franke. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säsongens första Studio Axess tar tempen på världsläget. Vad betyder det nya styret i Washington? Hur ska Sverige, EU och hela den fria världen möta hoten från Kina och Ryssland? Gripandet av Alexander Navalnyj och övergreppen mot dem som demonstrerar till hans stöd tyder på stor rädsla i den ryska statsledningen, vilket höjer riskerna även för omvärlden. Det menar Frivärlds ordförande Gunnar Hökmark. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Beslutsalgoritmer kan användas på en mängd olika sätt. Tommy Andersson är professor i nationalekonomi och har skrivit Algoritmmakaren. Den handlar om hur algoritmer kan hjälpa oss att fatta bättre beslut, rädda liv och finna vänskap på de mest oväntade ställen. Tommy Andersson samtalar med Catta Neuding. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Thurfjell är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap. I sin nya bok "Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion" ger sig Thurfjell i kast med svenskarnas kärlek till skogen. Vad Thurfjell finner är att skogen under sekulariseringen och urbaniseringens tidevarv har blivit en plats för svenskens privatreligiositet. Denna nya roll för skogen har kopplingar både till det asatroende och kristna Sverige men präglas samtidigt av vår samtids individualistiska världsåskådning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Witold Gombrowicz (1904–1969) var en polsk journalist och författare som befann sig på resa i Sydamerika när andra världskriget bröt ut. Han bestämde sig för att stanna i Buenos Aires. Här påbörjade han den dagbok som blev hans främsta litterära verk, en dagbok som från början av 1950-talet fortlöpande publicerades i en polsk exiltidskrift.Egentlig litterär berömmelse vann han sent, först på 1960-talet, och då med en roman som hade tillkommit och utgivits redan i Polen, Ferdydurke. De inkomster som följde med berömmelsen gjorde det möjligt för honom att återvända till Europa, dock inte till Polen men väl till Frankrike. Han häcklade återkommande förhållandena i sitt forna fosterland men bekände sig till radikal individualism och inte till någon oppositionsrörelse. Richard Swartz, journalist och författare, tidigare Svenska Dagbladets korrespondent i Central- och Östeuropa, samtalar med Peter Luthersson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders Johnsson har skrivit en biografi om en den kraftfulla och modiga Anna Whitlock. Åttiotalsradikalismens människor var hennes sociala liv! Deras udd var riktad mot konservativa bastioner som kungahuset, riksdagen, regeringen, ämbetsverken, universiteten, de kungliga akademierna och – inte minst – Svenska kyrkan. Anna Whitlock var därtill drivande för kvinnlig rösträtt och trots denna kritik mot etablissemanget lyckades hon starta en samskola där både pojkar och flickor hade syslöjd, träslöjd, lärde sig laga mat och därtill fick en religionsundervisning som var objektiv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Thomas Bernhard (1931-1989) blev kontroversiell i sitt hemland, Österrike, som han i dramer och romaner ihärdigt anklagar för att vara genomdrypt av katolicism och nazism. Karakteristiskt för författaren är utdragna monologer av undantagsmänniskor som avskyr det mesta, framför allt föräldrar, lärare och läkare, rollfigurer som har hindrat dem från att vara autentiska och originella, fullt levande.Bernhards gestalter dignar, med hans egna ord, under ”den fruktansvärda bördan av såväl sin egen inre värld som omvärlden”. Djupast tränger han i en självbiografisk romansvit, som startar med Orsaken. En antydan (1975) och avslutas med Ett barn (1982).Richard Swartz, journalist och författare, sedan länge bosatt i Wien, samtalar med Peter Luthersson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annika Sandén är historiker och författare. Hennes senaste bok är "Fröjdelekar: Glädje, lust, och nöjen under svensk stormaktstid". I likhet med hennes föregående böcker specialiserar hon sig på människans liv och öde bortom kungalängderna och de stora fälttågen. Vad gjorde ungdomar i Sverige på 1600-talet? Sandén beskriver deras lekar, seder och trender. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusen och en natt är en arabisk sagosamling, delvis av indiskt och persiskt ursprung, med något skiftande innehåll i olika utgåvor. Sedan den i början av 1700-talet kom ut på franska spred den sig snabbt till de flesta europeiska språk och stimulerade intresset för Orienten. Sagornas värld är skimrande och praktfull eller grå och grym: Den rike är mycket rik, den fattige mycket fattig. Andar och demoner ingriper i händelserna. Och en rättrogen muslim kan bli belönad för sin dygd. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lever vi i kulturskymningens tid? Skolresultaten sjunker, läsandet minskar och bildningsidealet är på utdöende. Axess vill blåsa liv i bildningsidealet och inspirera med den nya podcasten Axess Kulturgryning. Vi fördjupar oss i frågor om hur allting började, i konstbegreppet, vad som är vackert, vad som anses fult och frågar oss om konsten någonsin varit fri?Catta Neuding samtalar med Mia Åkestam om den medeltida kyrkokonsten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jasenko Selimović är regissör, tidigare chef på Göteborgs stadsteater och har representerat Liberalerna i Europaparlamentet. Han har skrivit om sina upplevelser i krigets Sarajevo. Hans personliga skildring av krigets vardag och flykten därifrån är en drabbande läsning. Hur kunde grannar som levt sida vid sida plötsligt vända sig mot varandra? Jasenko Selimović intervjuas av Katarina O'Nils Franke. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annika borg skriver i Axess nummer 9 2020 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander? Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.