Hundpodden - Vår Bästa Vän

Många skaffar valp lagom till industrisemestern eller sommarlovet då man är ledig och har gott om tid över till den nya familjemedlemmen. Lyssnarna ställer sina valpfrågor till poddens hundpsykolog. De flesta föredrar att få sin valp till sommaren eftersom man har mycket tid att sätta av för valpen, men attt ha en valp är mer tidskrävande än vad man kan tro. Därför öppnar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpyskolog Eva Bodfäldt upp för lyssnarnas valpfrågor.Hej bästa Poden! Jag har nu en 12-veckors valp, Astrid som är en Lagotto. Problemet är allt bitande vilket har lett till att våra mysstunder, när jag klappar henne, blir till lek och ännu mer bitande. Min fråga är då hur jag ska lära henne att det är mysigt och även kanske en belöning att få mysa med mig? Tack så mycket och hoppas ni får en härlig sommar! - @junigreen på Instagram.Eva Bodfäldt menar att det är vanligt med att valpar biter på oss och att vi inte positivt ska förstärka det. Man bör titta på de egenskaper som man vill ha

Vården av djur blir alltmer avancerad, svåra sjukdomar eller tillstånd går att bota eller operera. Men frågan är om man ska göra det? Elin Weber och Sofia Wiberg efterlyser en djupare etisk diskussion Det är vanligt med gripande videoklipp på lekande hundar utan framben eller i rullstol där man menar att hundarna räddats från döden, tekniken har utvecklats och det går att göra avancerade ingrepp på hundar.  Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt frågar Elin Weber, doktor i etologi, och veterinären Sofia Wiberg varför tillgängliga behandlingsmetoder inte betyder inte att alltid ska användas. Sofia menar att samtalet om sträva efter en samhällsutveckling som sätter djurets välbefinnande i fokus, utan att förblindas av våra egna behov och tillgängliga behandlingsmöjligheter, måste upp på agendan. - Den etiska diskussionen är inte så djup bland veterinärer eller djurhälsopersonal som arbetar kliniskt med sjuka husdjur. Jag skulle vilja se att klinikerna, med h

Hundägare är kända både för att vara artiga och oartiga. Lyssnarna hör av sig och VBV-gänget samtalar med Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben om uppförande och respekt. Det finns lika många definitioner av vad som är god etik och gott praktiskt agerande i Hundsverige som det finns hundägare och hundar. Exteriördomaren Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben som föreläser om vett och etikett gästar podden och berättar att man måste respektera varandra, se varandra och låta alla få ta plats. Programledaren Gurgin menar att han känner sig uttittad varje gång hans hund gör ifrån sig och att han viftar extra tydligt med bajspåsen för att undvika studerande blickar. Progamledaren Maria Hedqvist menar att man måste rannsaka sig själv för att se om man verkligen är en hundägare med sunt förnuft.- Det gör mig upprörd när vi hundägare, som nu har fått ett positivt bemötande av restaurangägare här i Stockholm, får ta med hunden till restauranger och att den gästfriheten kan missbrukas om man har en hund som in

Schapendoesen Molly som är rädd för bilar, lastbilar och motorcyklar får en PT-timme av poddens hundpsykolog. Hör även om den franska bulldogen som verkar olycklig. Lyssnaren Yvonne, som är en av två vinnare Vår Bästa Väns bildtävling, behöver hjälp med hennes 11 månader gamla schapendoes-hund Molly som är rädd och stressad för bilar, lastbilar och motorcyklar. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin knyter ihop Yvonne med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.Eva Bodfäldt menar att det kan vara svårt att träna bort starka rädslor men att det går att balansera rädslan med hundens behov av mat, en hungrig hund är en lydig hund.  - För att en hund ska vara mottaglig för inlärning så behöver man öka avståndet till det som hunden är rädd för, då kan hunden bli receptiv för associationer. Man behöver associera tex ljudet från en lastbil på lagom långt avstånd med något som hunden tycker mycket om, någonstans i närheten där hunden inte blir blockerad av rädsla och vill fly, säger Eva Bodfäldt. 

Forskaren Lars Werdelin förklarar hur hunden blev vår mest lojala följeslagare och hur den gått från varg till familjedjur efter att ha förädlats i ca 100.000 år. Alla levande varelser har formats av evolutionen och vi människor har förädlat djur så länge vi haft husdjur. Professor Lars Werdelin, paleontolog vid Naturhistoriska Riksmuseet och specialist på rovdjursevolution, gästar VBV och pratar om hundens utveckling. Lars Werdelin berättar hundens intressanta historia och hur de spridit sig över hela världen, hur de utvecklats och hur hunden domesticerades av människan. Werdelin menar att om man avlar på en egenskap så kan man få flera oönskade effekter och att man kan se dessa på nästan varje tamhundras där nackdelarna kan vara temperamentsproblem, höftledsdysplasi eller besvärliga tanduppsättningar.- Linjeavel leder till inavel och inavel leder ofelbart till problem. Då dyker sällsynta genetiska problem upp. Alla genetiska egenskaper syns inte. Vill man behålla rasens integritet så måste man försöka impo

Det finns lika många hundtränare som det finns ideologier. Vad är en hundideologi, vilka finns det och och hur skapar man ett eget system av idéer? Anders Hallgren och Emma Willblad gästar VBV. Human- och hundpsykologen Anders Hallgren tillsammans med hundentrepenören Emma Willblad gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att samtala om de grundläggande förhållningssätten till hund i Sverige. Anders Hallgren som arbetat med hund sedan 1960-talet gör historien levande och berättar om idéströmningarna som han på nära håll sett växa fram. - På 60-talet var det den auktoritära ideologin som dominerade och som överlevt till dagens datum, den grundar sig i straff och absolut lydnad. Valet av träningsmetoder fortsatte genom 70-talet men då växte begreppet ledarskap fram. På 80-talet spred sig den mjuka ideologin i Skandinavien, det blev onaturligt med alldeles för mycket makt. På 90-talet blev hundträningen mjukare, bortsett från den konservativa i jägarkåren, och då nå

Pernilla Foyer har i 700 timmar tittat på hundvalpar och sett att tidiga erfarenheter från miljön påverkar, framför allt att tikens sätt att ta hand om valparna påverkar temperamentsutvecklingen. Sveriges första kvinnliga officer som doktorerat genom Försvarsmaktens doktorandprogram berättar för VBV-gänget vilka generella tidiga erfarenheter och faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som tycks kunna vara med och påverka temperament hos Försvarsmaktens tjänstehundar.Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt tar del av Pernilla Foyers avhandling (Early Experiences, Maternal Care and Behavioural Test Design- Effects on the Temperament of Military Working Dogs) som bland annat kommer fram till att tidiga erfarenheter från miljön påverkar hundarna, framför allt att tikens sätt att ta hand om valparna påverkar valparnas temperamentsutveckling och därmed förmåga att bli bra tjänstehundar. Ett av resultaten visade att hundar som bedömts som lämpliga vid lämplighetstestet

Att tvingas förlora sin hund är en tråkig men naturlig del av att vara hundägare. VBV-gänget samtalar med lyssnarna om sorgen, det praktiska runt hundens bortgång och livet som måste fortsätta. Att förlora en hund är aldrig lätt men att känna till vad man kan förväntas erfara när ens hund dör kan ge lite tröst. I det här avsnittet gråter och skrattar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt med sin publik när de försöker hjälpa lyssnare som sagt farväl eller i framtiden ska komma att säga farväl till en hund. Eva Bodfäldt som nyligen förlorat Zakk och Maria Hedqvist och Gurgin som mist Esmer berättar om sorgeprocessen, "städningen" och att skaffa ny hund.  Lyssnarna delar öppenhjärtligt med sig av sin sorg att förlora sin hund men också om glädjen att ha fått levt med den. Lyssnaren Josefin berättar om när hon insåg att hennes hund inte längre orkade. Min fina Elsa som jag fick ha i mitt liv från tidig tonår till vuxen. Så mycket som hon har gått igenom tillsammans med mi

VBV-gänget möter den enda i Sverige som arbetar som skyddsjägare som heltidssysselsättning: Johnny Persson, huvudansvarig skyddsjägare på Swedavia i Arlanda. Sverige var det första landet att utbilda skyddsjägare som skulle arbeta med viltkontroll. Johnny Perssons jobb är att hålla vilt borta från Arlandas startbanor och programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt följer med honom på ett arbetspass för att höra hur han, med hjälp av labradorerna Odin och Tor, sköter viltkontrollen på Arlanda.  - Vi försöker göra Arlanda till en vit fläck på kartan från djur. Mina hundar är präglade av flygplatsen, flygplanen kan flyga lågt över hundarna utan att de reagerar, säger Johnny Persson. Johnny och hans labradorer, som oftast används för eftersök och apportering på deras arbetsyta som är 1500 hektar, ansvarar för all jakt och deras huvuduppgift är att skydda flygplatsen från vilt, främst fågel.

Fotgåendet, med som utan koppel, är det viktigaste momentet både inom grundlydnaden och tävling. VBV-gänget samtalar med Pia Brygård om fotgåendes utveckling. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Pia Brygård,  domare och tävlingsledare, för att samtala om fotgåendets bakgrund och dess militära bakgrund till dagslägets fotgående. Hur ser det perfekta fotgåendet ut? Hur ser bedömningen ut? Vad vill domaren se? Pia Brygård berättar känslosamt om hur man på 80-talet lärde ut koppelryck. - Som 12-åring gick jag en kurs där jag lärde mig fotgående med dåtidens metoder, då skulle man lära hunden genom att rycka i kopplet. Jag fick stanna kvar efter kursen för att lära mig att rycka ordentligt genom att sätta halsbandet på instruktörens arm och sen "piska mattan". På vägen hem från klubben så kände jag så stor ångest att jag grät i bilen, berättar Pia Brygård. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt hjälper lyssnaren Emma som har en rhodesian ridgeback-valp som biter henne

En lyssnare behöver hjälp med sin tabubelagda situation, därför kopplar VBV-gänget in senior professor i medicinsk psykologi och leg. psykoterapeut Åsa Nilsonne. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Åsa Nilsonne, senior professor i medicinsk psykologi, för att hjälpa lyssnaren som skrev in en fråga till VBV:  "Jag har ett problem som jag inte pratar med någon om. Jag skäms. Jag hatar min hund. För 5 år sedan hämtade jag min älskling från en uppfödare som jag känner. Hon var ett yrväder. Högt, lågt och överallt var hon. Och jag älskade det. Nu flera år senare så känner jag att jag hatar henne. Jag vet inte varför. Det här stressar mig och ger mig huvudvärk. Jag älskar henne men hatar henne. Vad ska jag göra?"Åsa Nilsonne menar att man inte ska vara rädd för att söka hjälp och att det är hundägarens ansvar att hatet inte övergår till handling. - Hat är inte en känsla som de flesta av oss människor njuter av, för de flesta är hat en obekväm och skrämmande käns

Att hundar härmar varandra i positiva som negativa beteenden är ingen nyhet. Men kan en hund härma en människa? Ja, enligt Carina Persson som lär ut den nya träningsmetoden Do as I do så kan dem det. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Carina Persson för att lära sig mer om hundens förmåga att imitera beteenden. Carina Persson, som är utbildad hundinstruktör och hundpsykolog och SM-vinnare 2012 i freestyle och som kom tvåa i heelwork, menar att våra hundar alltid har härmat oss.- Jag minns en hund som stod och tittade på grinden varje gång den öppnades och stängdes, till slut lär han sig att ta sig genom grinden genom att öppna grindens hake med nosen. Jag blev väldigt imponerad över hur enkelt det var för hundarna i mina första "Do as I do"-kurser att förstå principen, för de hade inte gjort detta förut men vi kunde snabbt påbörja nya beteenden, en pudel lärde sig snabbt två beteenden i rad, säger Carina Persson.Hunden kan härma sin ägare och nu är det dags

VBV-gänget möter domaren och hundsportaren Pia Brygård som delar med sig av sina insikter om belgaren och schäfern och skillnaden mellan att träna dessa. Pia Brygård, aktiv inom Svenska Brukshundklubben sedan 35 år tillbaka som är utbildad domare och tävlingsledare, gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att berätta om hennes två hundrasers likheter och olikheter i träning. VBV-gänget hör Pias betraktelser från schäfern och den belgisk vallhunden groenendael, hur hon tävlat upp lydnadschampions och brukschampions och hur hon tävlat i VM för Belgiska vallhundar. - Jag har valt min nuvarande groenendael efter en och samma hanlinje som jag är väldigt förtjust, jag har haft fyra hundar från samma linje. Man kan se samma hund i varje hund.  Det galna drivet, det stabila och fokuset i hunden förädlas och blir bara bättre, säger Pia Brygård. En lyssnare som äger en tax ber om hjälp från poddens hundpsykolog och undrar om det kommer att funka om hon skaffar en ny hund

Många hundägare försöker få hunden att passa in i sin värld. Men vad händer när det inte funkar och varför ska man kämpa med en "problemhund"? Schäferuppfödaren Marcella Nilsson berättar om Bosko. Lyssnaren Linnea Jönsson får hjälp av poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt som undrar vilken hundras hon bör välja och programledarna Maria Hedqvist och Gurgin hör berättelsen om den speciella schäferhanen Bosko.Marcella Nilsson, ägare till fem schäfrar och hundförare inom Securitas, berättar om Boskos oönskade beteenden och hur hon accepterar honom för den han är. - Man måste skydda sina hundar från vissa situationer, kliva fram och ta ansvaret. Hunden är som den är och det är bara att acceptera det. Man ska inte ta det hunden gör personligt, säger Marcella Nilsson.Poddens hundpsykolog menar att hundar som haft det svårt och sedan knyter sig an till en person som den finner lugn hos kan gå genom tak och väggar för att inte mista den personen. Men när är det egentligen läge att omplacera eller avliva en hund med oönsk

För tre år sedan insåg ett flygplatshotell att raketförbudet runt flygplatsen lockade skotträdda hundar, VBV gör en uppföljning. Hör även Maria Wedin berätta om den ryska stövaren: Russkaja gontjaja! Vad bör man tänka på när man tar in på hotell med hund? Hur lämnar man hunden ensam i hotellrummet? Vad händer med hunden när hundägaren sätter sig på en hög barstol? Att ta in med skotträdda hundar på flygplatshotell har blivit en succé runt om i landet eftersom att det råder förbud mot fyrverkeripjäser runt flygplatser i Sverige. Det var Clarion Hotel Arlanda Airport som var först med konceptet för tre år sedan och trenden har spridit sig till flera andra flygplatshotell.Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt besöker Clarion Hotel Arlanda Airport och samtalar med hotelldirektören Jessica Norgren för att följa upp ledningens arbete sedan de tog fasta på flygplatsens raketförbud och lanserade konceptet fyrverkerifritt nyår.  Hur har det egentligen gått?- Alla ytor på stora h

Polisens specialsökhundar är experter inom flera områden. De kan hitta vapen, identifiera eftersökta personer och bidra med den avgörande pusselbiten. Polisens specialsökhundgrupp besöker VBV-studion. I den sista delen av miniserien "Hundarna i rikets tjänst", som spelades in under perioden Säpo höjt terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan, möter programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt polisens specialsökhundgrupp i Stockholm. Kriminalhundsökföraren Lars-Göran "Snillet" Eriksson som arbetat som polis i snart 40 år berättar hur de påverkades av det ökade säkerhetsläget och hur hunden inom kriminaltekniken arbetar. - Våra hundar lär man inte någonting annat än att leta efter blod, sedlar, sädesvätska och lik. Det är deras enda liv. Brandhärdshunden blandar man inte in i detta arbete, om den ska hitta brandfarlig vätska så får den inte markera någonting annat. VBV-gänget pratar även med Pelle Karlsson från nationella polishundtjänsten som menar att man kan

Hur arbetar hunden som ska skydda samhället från hot mot hälsa, miljö och säkerhet? I miniseriens andra avsnitt om hundarna i rikets tjänst möter VBV-gänget tullhunden. När Säpo höjde terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan bestämde sig VBV för att göra en miniserie om hundarna i rikets tjänst. Hotnivån sänktes nyligen, men terrorhotet kvarstår. Tullen använder sig av flera metoder och hjälpmedel, bland annat hunden som har ett överlägset luktsinne jämfört med människan.  Tullinspektören och hundföraren Kari Palmgren tar med programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog till Arlanda för att visa hur tullhunden Krut, en av Tullverkets vapenhundar, arbetar. Kari Palmgren tar med Krut till ett av bagagebanden i ankomsthallen och hittar amfetamin i ankomsthallen i en sko.  - För hunden är allt det här en lek. På nolltid kan den lära sig flera preparat. Men en egenskaper som en tullhunds ska ha är bland annat att ha en jakt- och byteslust, de ska klara av miljön och det monoton

När Säpo höjde terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan bestämde sig VBV för att göra en miniserie om hundarna i rikets tjänst. Hotnivån sänktes nyligen, men terrorhotet kvarstår. I november 2015 höjdes terrorhotnivån i Sverige från tre till fyra på en femgradig skala. Nivå fyra på den femgradiga skalan innebär att landet står inför ett högt hot. För några dagar sedan gick Säpo ut med att de nu sänker terrorhotnivån från nivå fyra tillbaka till nivå tre.Vår Bästa Vän bestämde sig för att göra en serie i tre delar om hur hundarna i rikets tjänst påverkades av den förhöjda terrorhotnivån. I serien möter VBV-gänget polisens specialsökhundgrupp i Stockholm, tullhundarna i Arlanda och Försvarsmaktens hundtjänstenhet. I miniseriens första avsnitt om Försvarsmaktens tjänstehundar berättar Peter Öhrling, från Försvarsmaktens hundtjänstenhet, bland annat om deras arbete när hotnivån höjdes och kommenterar klipp ur Sveriges Radios arkiv från 1939 då Försvarsmakten efterlyste tjänstehundar efter den

Det är vanligt att hunden någon gång under sin livstid får problem med sina leder och muskler. Eva Solstrand berättar om hur våra bakhjulsdrivna hundar och deras kroppar fungerar. Halsband eller sele? Hur påverkas hunden av ett koppelryck? Kan på egen hand gånganalysera sin hund? Vilka är de vanligaste besvären?  Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt möter hundkiropraktorn Eva Solstrand som menar att hundens nacke är ett känsligt område. - Hunden, som går med huvudets vikt ute på en stång som vi kallar för nacke, jobbar mycket med huvudet i olika rörelser. Har man hunden i ett halsband som man ibland rycker i så finns risken för whiplash. En ägare som är trött på att hunden nosar i ett doftspår och väljer att rycka till i kopplet glömmer bort att hunden är helt oförberedd i sina muskler och saknar stabiliteten i sina nack- och bogmuskler.

Jägarna förebygger skadeskjutningar så långt det bara går, men om olyckan ändå är framme så behövs eftersökshunden som tränats till att spåra skadat vilt. VBV-gänget möter Lisa Falck. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt möter Lisa Falck, som har ett gediget hund-CV, som brinner för eftersök efter fågeljakt. Det kräver mycket träning för att få en duktig eftersökshund, menar Lisa Falck som har hållit i flera eftersökskurser vid jakt på änder. Hon berättar för VBV-gänget vad som krävs av ett eftersöksekipage. - Jag har tränat eftersökshundar på realistiska situationer som är viktiga att känna till när man är på jakt men som inte förekommer på prov. Ett scenario är att hunden i ska kunna söka från båt, apportera och komma tillbaka med fågeln till båten, säger Lisa Falck.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt håller med och menar att det är en otrolig skillnad från att träna en hund i jaktprov till att gå ut på jakt. - Det kräver kunskaper när man är på jakt, t